Nu är jag hemma igen, kom hem igår eftermiddag efter tre dagar i Umeå med starka cellgifter och plågsamt benmärgsprov. Känner mig lätt överkörd av en långtradare, eller som om man är riktigt, riktigt rejält bakis..
Nu i veckan ska jag äta en massa mediciner och ta sprutor på mig själv varje dag. Blir spännande att se hur det ska gå eftersom jag har en förmåga att svimma eller åtminstone känna mig svimfärdig när jag ska lämna prover i vanliga fall. Sprutorna ska göra att mina stamceller ska växa till sig, tydligen kan jag få ont i skellettet i slutet av veckan av dem.
På söndag blir jag inlagd igen för att skörda stamcellerna, det blir några dagar, vet inte hur många.
Känns lite gruvsamt att bli inlagd i Umeå igen, den här gången delade jag sal med två damer, den yngre var 80 år... och otroligt nyfiken...