Håret

Här är lite bilder på mitt hår. Jag ser att en hel del hittar min blogg när de söker info om myelom och behandligarna. Så om du är mitt i en cellgiftsbehandling kanske du får lite tröst här.

För mig var det svårast och svartast med att tappa håret just när det började växa ut faktiskt..

När jag var skallig, ca tre månader så var det bara så. Men när det kom ett strå här och där, så man ser ut som en gammal utnött docka kändes det inte kul. Det hör väl till också att det började vara så varmt att jag inte kunde gå omkring i min lammullsmössa som jag levt med hela vinternBilden nedan är tagen i juni. Transplantationen gjordes ju första veckan i januari och i slutet av mars började de första nya stråna komma fram. Ögonfransarna började också komma tillbaks. Jag hade tur och tappade inte alla. Även ögonbrynen var kvar till ca 20%,men de går ju bra att måla dit bara man har några kvar. Så här är håret inte fullt tre månader gammalt
Och så här ser jag ut idag! Har faktiskt beställt klippning på torsdag. Egentligen kanske det är väl tidigt men det kommer att kännas så skönt för egot att äntligen få göra något för sitt utseende