Myelom

I Aftonbladet idag finns en intervju med fotbollsspelaren Klas Ingesson om hans myelom. Han fick veta att han hade det i maj så han är två månader "före" mig i behandling. Han har gjort sin benmärgstransplantation och dessutom en ryggoperation eftersom han hade hunnit få skelettet angripet. Myelom visar sig antingen som smärtor i skelettet eller genom blödningar som jag fick.
Du kan läsa intervjun här . Det är lite sakfel i den, det är en M-komponent, inte N, som visar på att man har eländet i blodet. Sedan är jag tveksam till om han ska göra en ny benmärgstransplantation med benmärg från någon annan, min läkare har förklarat att det gör man bara i nödfall eftersom det innebär så stora risker. När han nu fått bort myelomet för den här gången kan det ju inte finnas någon orsak att börja på en så svår behandling?!?
Det är lite konstigt när man läser om någon annan som har samma sjukdom, det känns så mycket allvarligare och svårare när det gäller en annan person. Enklare när man är mitt i det själv. Men det är klart att pressen också vinklar och vill få till det så att det blir så dramatiskt som möjligt.
Nästa vecka ska jag till Umeå på torsdag för att få en kraftig dos cellgifter, blir kvar till på lördag. Sedan får jag vara hemma i nästan två veckor innan jag ska tillbaks och skörda benmärgsceller, tar 1-3 dagar. Hemma igen ca två veckor och tillbaks för minst tre veckors inläggning på isolering då jag får tillbaks mina tvättade benmärgsceller och sedan ska det vara klart!
Det är lite som när man väntade barn, i början tänkte man mycket på förlossningen och gruvade sig för den. Men allt efter att tiden gick och man blev tröttare o tyngre så såg man fram emot förlossningen och att det skulle vara över.
När läkarna berättade om behandligen i somras kände jag ångest över den behandling jag ska göra i Umeå nu och tyckte det lät jättehemskt, men nu känns det bara "bra" att det blir av och att den här hösten kan läggas till historien..